Uppsatsens syfte är att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vår empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men främst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara på varifrån begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenär för att beskriva sig själva.

Denna studie undersöker frågan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet är, hur denna föreställs i turismstudier och turismnäringen, samt varför. Intresse för denna fråga väcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmärksamhet som andra svenska turister både när jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och även när jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansågs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad är de bakomliggande aspekter som urskiljer mig från svenskar (västerlänningar) som turist subjekt? Det är detta som föranledde huvudfrågan för denna uppsats: vem är eller anses vara en turist?Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frågan är att jag ville veta huruvida ?invandrare? i Värmland uppfattas som turist subjekt eller inte.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen.Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter.

Titel: När magin blir synlig - En studie i hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner Författare: Liivi Lepisk & Elias RosellHandledare: Josef PallasSyfte: Syftet med uppsatsen var att synliggöra hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner, både internt riktat till medarbetare som externt riktat mot framtida besökare. Frågeställningarna som ska besvaras är: Arbetar svenska turist- och upplevelseföretag med enhetlig kommunikation genom berättelser, värden och visioner? I så fall hur? Avspeglas de värden och berättelser som kommuniceras internt även externt?Metod/Material: Insamlandet av material skedde med hjälp av sju kvalitativa intervjuer. Intervjuerna hölls semistrukturerade med sju respondenter som aktivt arbetar med kommunikation på respektive företag.Resultat: Undersökningens resultat och analys visar att organisationerna använder sig av olika fastställda och spontana strategier för att kommunicera. Uppsatsens fokus utgick ifrån berättande, värden och visioner och det som framkom var att detta framförallt används inom företagen för att öka sammanhållningen i gruppen och för att skapa ett starkare band mellan ledning och medarbetare internt.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline.

Den här uppsatsen bidrar till debatten om hållbara statsfinanser genom att utvärdera olikamått på statsskulden. Uppsatsen består av två delar: en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Litteraturstudien diskuterar olika definitioner av statsfinansiell hållbarhet såvälsom problem relaterade till att mäta statsskulden. Den empiriska undersökningen är baserad på regressionsanalyser, och utmynnar i slutsatsen att nettostatsskulden är en bättre indikatorpå hållbara statsfinanser än vad bruttostatsskulden är. Följaktligen bör ett lands nettostatsskuld och nettoförmögenhet - vilka ofta bortses från - få större utrymme i debatten.

Syftet med studien är att undersöka makroekonomiska variablers effekt på Dow Jones och OMXS30, med hjälp av en lämplig ekonometrisk modell. Vidare är syftet att analysera möjligheten för börsprognostisering och analysera om denna möjlighet är lika stor för Dow Jones som för OMXS30. Detta kommer att ske genom att undersöka motsvarande variabler för respektive lands aktieindex. Variablerna arbetslöshet, ränta och oljepris visade sig inte ha någon signifikant påverkan på varken Dow Jones eller OMXS30. Det visade sig dock att aktieindexen reagerade på samma sätt, för respektive lands variabler..

USA och Sverige är två länder vars välfärdsstater skiljer sig avsevärt. Sveriges är väldigt omfattande medan den amerikanska är jämförelsevis begränsad. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad dessa skillnader beror på. För att ta reda på vad skillnaderna beror på används tre olika modeller. Den första heter klass- och väljarmobilisering och går ut på att förekomsten av starka fackföreningar och socialistpartier ger omfattande välfärdsstater.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

SammanfattningBakgrund: När en turist ska välja ett resmål så finns det många teorier som beskriver olika faktorer som kan påverka turisten. Faktorerna delas in i externa och interna faktorer. De externa faktorerna beskrivs som destinationers egenskaper som ska locka turister till sig. De interna faktorerna beskrivs som turistens personliga egenskaper som är anledningen till att ett resmotiv skapas. Dock förhåller sig alltid de interna och externa faktorerna tillsammans.  Jag saknar teorier om vilka faktorer som påverkar turisten mest då han/hon ska välja ett resmål. Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilka av de interna och externa faktorerna som mest påverkar en turist i valet av resmål. Metod: Jag har använt mig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats i uppsatsen eftersom jag ville använda mig av en enkät i undersökningen.

Tidigare studier visar att ökad handel spelar en tydlig roll för ett lands ekonomiska tillväxt. Genom att träda in på den globala marknaden öppnas många möjligheter för ökad handel och nya arbetstillfällen. Utrikeshandeln är betydelsefull för små öppna ekonomier som till exempel Kenya och bör utgöra en stor del av landets BNP. I och med detta är det viktigt att studera vilka faktorer som påverkar ett lands utrikeshandel. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar Kenyas export.

Resandet idag har tagit nya former. Människor reser idag under kortare och fler perioder än vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag får vidare förlita sig på diverse tekniska hjälpmedel såsom Internet och GPS för att snabbt få information om resmål och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte längre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mänsklig guide. Till turistens undsättning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan användas genom att ringa upp ett specifikt nummer på en mobiltelefon.